Mark Knopfler - Brothers in Arms

Jag har klurat i ett par dagar på det här.. Har inte riktigt vetat hur jag skulle uttrycka mig, vilka ord som passar.. Tror nog att det här är bästa sättet..
I måndags var det ett år sen min älskade pappa oväntat och tragiskt rycktes ifrån oss.. Det gör fortfarande ont, för ont..
Den här låten var egentligen den som jag hade velat ha på begravningen men den smärtade för mycket.. Det här var pappas absoluta favoritartist, han avgudade Mark Knopflers gitarrsolon. Och jag och pappa var dessutom "Brothers In Arms"..
Nu rinner tårarna för fullt, men smärtan måste ut, nu får den ansikte. Till dessa ljuva toner..

Jag kommer alltid att älska dig pappa!!