Mitt favoritminne

Det är egentligen tre. De är mina barns födslar, alla tre är favoriter utan inbördes rangordning!

Eddie, han föddes måndagen den 30:de juli 2001. Jag hade gått 6 dagar över tiden och ville inte annat än att ungen skulle komma ut. Efter en messmörsresa till Mora så var det då äntligen "på riktigt"! Jag fick pojkrummet och våndorna satte igång, efter ett antal timmar av värkar så kom han äntligen, kl 18.30 anlände våran älskade specielle kille Eddie.



Izabelle, föddes lördagen den 1:a februari 2003. 13 dager över tiden, hade gett upp hoppet om att bebisen skulle komma. Då nöp det till i magen, två timmar senare kl 15.33 låg hon på min mage, den där FLICKAN! Första tösen på 38 år i Bennys familj, en prinsessa ända sen dess..



Olivia, kom lördagen den 4:e oktober 2008. Hon väntade, hon väntade ut mig. Jag skulle få vara redo. På fredagen så skulle jag på två begravningar, två viktiga och jag var livrädd att värkarna skulle sätta igång, jag hade nämligen då gått 14 dagar över tiden.. Men hon höll sig, kvällen efter kl 20.17 föddes hon, hon som allt sedan dess har funnit sig i allt och bara har "hängt med"!

Min första kyss

Han hette Fredrik, vi gick i samma klass på mellanstadiet och frågade chans på ett disko. Vi kysstes där i mörkret medans vi dansade tryckare.. Mysigt värre!
En vecka senare gjorde vi slut vid fotbollsplanen på skolgården. ;)

Mina drömmar

Varierar stort men i stort handlar mina drömmar om resor. Att vara påväg någonstans, i flyg, på tåg, i bil, till fots.. Alltid påväg.
Har läst lite analyser och det betyder att jag är påväg in i något nytt, att mitt liv håller på att förändras. Vilket stämmer ganska bra!

Vad hade jag på mig idag?

Som en gissningslek då? ;) Inte särskilt svårt att gissa vad jag har haft på mig.. Beigebrakkan ja! Sen så har jag varit till Linda och fixat till frippan, då var det svarta jeans och skjorta som gällde. Nu, långkalsonger och linne!

Den här veckan

Blir lugn och skön! =)
Ledig idag, jobb tisdag, onsdag och torsdag, sen ledig resten av veckan. Ska passa på och njuta av ledigheten med mina barn, bara mysa och hoppas på lite blidväder så vi kan vara ute och busa i snön! Blir bra de! =)

I min handväska

Trängs allt möjligt. En lista över dagens fynd!

Plånbok
Mobiltelefon
Bilnycklar
Försvarets hudsalva
Tuggummi
2 paket cigaretter
2 tändare
En nästan tom karta panodil
En oöppnad flaska "VitaminWater"
Samt 8 kronor i olika valörer!

Ganska lite måste jag säga, brukar vara mycket mer! =)

Mina syskon

Mikael född 1963. En bror som egentligen inte är en bror. Pappa träffade hans mamma när hon redan var gravid men han har alltid varit en bror iaf! =) Bor i Borlänge med sin Hjördis.
Jonas född 1970. Min halvbror, den rödhårige olyckskorpen som alltid lyckas med nått han inte skulle.. Han bor också i Borlänge med Marie, dom har sonen John.
Jessica född 1976. Min helsyster. Av naturliga skäl så är det henne jag har mest kontakt med, vi har växt upp sida vid sida och gått igenom mycket.. Både bra och dåliga saker. Vi har inte alltid dragit jämnt, hon är en typisk storasyster och jag en lilla. Men vi har alltid stöttat varann när det har gällt! Hon bor i Tumba med Adam och hon har barnen Mira, Theia och Imre. Nu väntar hon sitt och Adams första barn, en pojk som förväntas anlända i slutet av Mars!

Det här hade jag på mig idag

Har varit ledig idag, så dagen har mestadels tillbringats i soffan. Alltså har jag haft soffkläder! Långkisar, leggings, linne och kofta. I morse var jag och Livi på Izas lussefirande i skolan och då var koftan utbytt mot rutig skjorta! Stilfullt som fan.. ;)
Imorgon är det jobb och då är beigebrakkan på plats igen =)

Min tro

Jag tror på någonting, att det finns någonting. Om det är en farbror med skägg eller en tant med afro ska jag låta vara osagt men någonting finns det..
Vad gällande religioner så är jag mer fascinerad av religionshistoria. Islam som kristendom eller hinduism! Fast roligast av allt är "utdöda" religioner som asatron eller den grekiska mytologin. Gudar som var som människor, hade känslor som människor. Alla hade ett eget "arbetsområde", kärlek, krig, hat eller fred till exempel. Det finns så många sköna sagor runt dessa gudar, så roligt att fördjupa sig i! Men det är ju som de allra flesta skrifter, de återspeglar verkligheten i den tidsperioden. Så, det var så grekerna eller för all del svenskarna levde då. Sagorna blir alltså tidskrönikor!
Ja, jag tror alltså på nått och så tror jag på verkligheten, som den är. Just nu! =)

Ett ögonblick

Snön faller stilla, kylan biter i kinderna och fingrar och tår är frusna. Året är kanske 1988. Platsen är Romme Travbana strax utanför Borlänge, det är en tisdagkväll mitt i vintern. Jag står utanför en av spolspiltorna och ser den gigantiske svarta hingsten bli duschad, efter att han hade fått det varma trecktäcket över ryggen så masserades benen med radital liniment. När han var helt klar så gav Sören mig varsamt grimskaftet och jag fick leda tillbaka honom in i stallet. Det var stort, det var den kvällen jag bestämde mig, att det inte var PÅ hästryggen jag hörde hemma utan BAKOM.

Jag kan fortfarande om jag blundar, känna doften av varm och svettig häst som möter kylan och uppe i allt detta kommer radital doften. Känslan kommer på ett ögonblick

Min bästa vän

Heter Benny Olsson. Varför han är min bästa vän?
Han har sett mig föda tre barn. ;) Skämt åtsido, han har sett mig i sorg och i glädje, i nöd och i lust. Han vet mina svagheter och kan mina styrkor. Jag behöver inte berätta att jag mår dåligt, det ser han ändå. Just det fick jag bevis på i somras då han blev helt oväntat mitt allra största stöd i en fruktansvärd jobbig situation.
Han säger till mig direkt om jag beter mig dumt åt och är i allra största allmänhet sådär idiotärlig. Som en bästis ska vara helt enkelt! =P

Sen har jag en handfull underbara väninnor som jag håller väldigt nära hjärtat! De betyder så mycket för mig! Ni vet vilka ni är raringar!

Min dag

Började med en välbehövlig sovmorgon, jag vaknade vid nio. Upp och tog en dusch, sen bort till Benny och fick en kaffekopp medans Iza provade sina lussekläder. Stannade och kikade på Avatar med ligan. Sedan hem en stund innan det var dags att svira om till beigebrakkan och bege sig iväg på jobb 15-22. Har spenderat kvällen med två underbaringar och nu är jag hemma och har landat i soffan med ett glas julmust! Ja, Benny har varit hit och lagt tjejorna, så nu är allt som det ska, älsklingarna är i huset! <3

Vad är kärlek?

Ja.. Vad är kärlek egentligen? Det finns ju så många sorter. Kärleken till mina barn är den största, den renaste och den kan aldrig upphöra. Kärleken till ett djur är trofast, den är trygg. Till en vän är den ärlig och djup. Till en man då? Det är det underliga, ibland funderar jag på om jag någonsin har varit kär "på riktigt"? Hur vet man det? Fjärilar i magen? Tänker bara på honom? Känns som ganska osäkra tecken..
Nu ska ni inte tro att jag har gått och varit okär i Benny i tio år men han älskar jag som en vän, han är den jag litar på till 110% och han är den som kan mig utan och innan. Han är den som har sett mig falla för att sedan åter lyfta. Han är trygghet, ärlighet och trofasthet, som en vän!

Det där med kärlek får jag nog ta en rejäl funderare på..

Det här åt jag idag

Jaa.. Just ingenting faktiskt. Frukosten hoppade jag i vanlig ordning över, lunchen blev en landgång från gulf. En macka när jag kom hem från jobbet och glöggfika i släden med Lina! =) Känner mig ganska hungrig nu faktiskt.. =/ MYCKET dåliga matvanor när jag är själv..

Mina föräldrar

Bente Sundberg f. Engebretsen, född 14 februari 1954 i Oslo. Dotter till Sverre och Ruth, syster till Lasse och Pål. Kom till Sverige på mitten av 70 talet då hon hade träffat min pappa. 76 föddes Jessica, min storasyster och 81 föddes jag. Hon arbetade inom barnomsorgen, både som dagmamma och senare som dagisfröken ett arbete som hon behöll ända fram tills hon insjuknade i cancer i slutet av 80 talet.. Hon levde med sjukdomen ett par år innan hon förlorade kampen, hon insomnade stilla på Ackis i Uppsala den 23 augusti 1992, då var jag 10 år.
Hon var en underbar mamma på alla sätt och vis, hon satte alltid familjen främst och hade ett enormt tålamod med hennes mans och yngsta dotters hästintresse, själv så var hon livrädd. Då var Jessicas intresse mer i hennes smak, handboll! En sport hon själv hade utövat som ung.

Tyvärr så kan jag inte berätta så mycket mer om mamma, jag var såpass liten när hon dog..

Tage Ingemar Sundberg, född 16 augusti 1943. Son till Sten och Britta, bror till Gunnel och Carin. Arbetade som tunnplåtsarbetare i stort sett i hela sitt liv. Hade två söner, Mikael och Jonas innan han träffade min mamma. Han jobbade mycket borta, både i Norge och i Sverige. När mamma dog så var han stationerad hemmavid, tyvärr så tog mammas död mycket hårt på honom och han utvecklade ett alkoholberoende som kom och gick i perioder. Han flyttade 2003 upp hit till mig efter att blivit arbetslös, företaget han i 40 år hade jobbat åt gick i konkurs..
Han bodde här och trivdes, han var en älskad morfar som mer än gärna umgicks med sina barnbarn. Men sorgen efter hans älskade Bente försvann nog aldrig och han gick alltmer förlorad till alkoholen. Den 9 mars 2008 gick han förolyckad i en brand..
Jag älskade min pappa något så fruktansvärt, han och jag var så lika. Vi hade samma intressen, musiksmak och mycket annat. Jag kommer alltid att sakna honom men hoppas att han har funnit frid nu, och sin älskade..

"We watched him drink his pain away a little at a time
But he never could get drunk enough to get her off his mind
Until the night.."

Min första kärlek

Min första riktigt stora kärlek hette Charlie Turf och var en oerhört ståtlig hingst. Han fanns alltid där när livet kändes så orättvist och hårt, och när det kändes bra. Han var en väldigt bra lyssnare. =)
Han älskade jag så hjärtat värkte och jag gråter fortfarande när jag tänker på den där kvällen innan han skulle tas bort. När jag satt i boxen hos honom och grät, jag känner fortfarande värmen ifrån hans andedräkt när han andades mig i håret där jag satt.. Älskade häst. Min första kärlek.

Presentera mig själv

Teres..
29 år, mamma till Eddie 9, Izabelle 7 och Olivia 2. Är separerad från världens bästa sheriff, Benny. Vi levde ihop i nästan 10år innan vi insåg att vi nog passade bättre som vänner än älskande. Hur som haver är han en av dem som står mitt hjärta närmst!
Jag arbetar som hemsamarit åt Älvdalens Kommun, timvikarie som jobbar lika mycket som de ordinarie. Jag klagar inte, jag älskar mitt jobb trots att det vissa dagar kan kännas som om ett dopp bland pirayor hade varit ett mysigare val.. ;)
Jag bor i den vackraste bland byar, nämligen Åsbynn som ligger i den där bergsdalen som österdalälven stolt rinner igenom. I min bygd, där bor de allra underbaraste människorna. De med värme, humor och kärlek!
Detta har varit mitt hem i 10år men det känns som om jag vore född här, jag kommer att dö här iaf. Egentligen så kommer jag från Borlänge, trista tråkiga gråa Borlänge.. Staden som mest är känd för att en industribyggnad ser ut som en pyjamas och ett köpcentrum som ett bröst. Yey liksom..
Mitt hjärta slår förutom för min familj, för motorer, djur, vackra ord och sist men inte minst för musik. Musiken kan jag inte leva utan, jag är totalt tondöv, har taktkänsla som en ismaskin och sjunger falskare än en räv men det stoppar mig inte från att dansa runt som ett fån vart jag än befinner mig och till detta ackompanjerar mig själv högt och tydligt med någon riktigt bra låt. Som nu faktiskt, samtidigt som jag skriver så misshandlar jag "Fairytale of New York" totalt! Men va fan, det är ju ändå jul.


Å det här är då jag..

A fresh start

En oförutsedd bloggpaus blev det, Livan snubblade sönder laddaren till datorn.. ;)
Så nu är det bara att ta tag i bloggandet igen! Som hjälp på traven så härmar jag alla "storbloggers" med ett specifikt ämne varje dag. Starting today! =)

Här är listan med ämnen

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Los 33

Jag har följt det från början.. Från att gruvan rasade, till att de efter ett par dagars sökande "gav upp", till att de i ren desperation borrade ett par 5,5" hål på måfå bara för att se om de åtminstone kunde hitta kvarlevorna.
Det var när de efter 17 dygn körde upp en av dessa borrar från nästan 700 meters djup de fann lappen fastsatt på borrkronan, "Vi lever och är i skyddsrummet, alla 33". Helt otroligt, det var då den nytillsatte presidenten Sebastian Piñera höll ett brandtal till folket som inleddes med "Chile, för fan!" Nu skulle de upp till varje pris, olika borrföretag med olika borrar satte upp tidsplaner, de flesta sa december..
Oerhört lång tid, både för gruvarbetarna och för deras anhöriga. Hoppet började sina, sen kom det amerikanska borrföretaget Schramm Inc och sa att deras superborrigg T130 skulle klara det på halva tiden. Ett löfte de höll med råge, den 9 oktober bröt de igenom, en halv vecka senare skulle evakueringen börja.
NASA hade sneglat på Tyskland och deras räddningskapsel ifrån ett kolgruveras 1955, "Dahlbusch Bombe". En torpedliknande pjäs som håller det nätta måttet om 38,5 cm invändigt, 2,5 meter hög. NASA gjorde den lite större, borrhålet i Copiapó höll måttet om 70 cm nämligen. De döpte kapseln till Fenix, efter den mytomspunna fågeln "ur askan, i elden"..
Vid midnatt den 13 oktober hade kapseln testkörts och en räddningsarbetare hade firats ner. Evakueringen kunde alltså dra igång.. 00.11 kunde Florienco Ávalos efter 69 dygn på 700 meters djup åter andas frisk luft! Sedan fortsatte det, oavbrutet i ca 22 timmar tills de alla 33 var uppe.
En underbar syn att se, 33 män mellan 18 och 63 återfödas. Precis så var det, livet är så lustigt.. Jag tror att ingen av dessa män ser sig själva på samma sätt som de gjorde den 5 augusti när de åkte ner i gruvan för att göra sitt dagpass. Ingen.
Chile har dessutom fått sig en rejäl självförtroende-boost, en välbehövlig sådan. De har fått ett gäng nya hjältar, inte bara "los 33" utan även president Sebastian Piñera och gruvministern Laurence Golborne som troget stod vid hålets kant tillsammans med de anhöriga under hela räddningsaktionen. De omfamnade var och en av arbetarna som om det skulle ha varit en bror. Sånt sätter positiva spår på en hel befolkning, ja en hel värld!
Många av oss som såg hela eller delar av den här helt perfekta räddningen ser nog lite annorlunda på livet idag.. Jag vet då att jag gör det.

Så gla du e mi

Känner ni kärleken? Den där susningen i maggropen, den vaga rysningen längs ryggraden.. Underbart!
Jag känner det, kärleken i sig. Man behöver inte vara kär i någon speciell för att känna kärlek!
Det räcker med känslan, den där underbara, ljuvliga, lite skrämmande känslan..

Memories

Jag stod där, bredvid den där lilla lilla hästen.. Jag svängde bukgjorden med van hand över ryggen och klappade honom uppmuntrande över länden. Kvickt hade jag spänt ryggstycket och dragit åt gjorden, han stod helt stilla som om detta var något han hade gjort hela livet fast det var första gången men definitivt inte den sista.
Vi gick ut ur stallet och upp till den väntande vagnen, han kunde inte göra som på släden, kliva i skaklarna utan detta var något nytt. Inga skaklar utan ett par skalmar, höga dessutom. För höga för hans små korta ben. Matte fick hålla i honom och jag lade försiktigt, försiktigt på vagnen. Han står som en klippa..
Med små vana rörelser lossar jag läderremmarna som är uppsnurrade runt sig själva, jag låter lädret löpa mellan fingrarna och fäster snabbt och säkert fast skalmarna vid selen. När vi är klara så sätter sig matte i vagnen och jag går bredvid, vi går en liten sväng och jag visar dem bägge hur man vänder på bästa och smidigaste vis. Väl tillbaka vid stallet går avselningen kvickt och när jag sätter mig i bilen och åker hemåt så känner jag doften, den där doften som jag har känt så många gånger förr. Doften av häst och läder och just i denna kombination i denna situation en doft av trygghet och saknad, en doft av pappa..
Allt detta som han har lärt mig, det spelar ingen roll att jag inte har selat på flera år, det sitter i händerna. Precis som det gjorde på honom, han kunde sela i sömnen och det kan nog jag med.

Gud vet hur mycket jag saknar travhästarna och gud vet hur mycket jag saknar pappa!

Hang With Me

Det är bara att erkänna, en av mina små mörka hemligheter går inte att undanhålla längre.. Robyn. Hon slog igenom i mitten av 90-talet, jag var fjorton och såld från första tonen. Jag som bara älskade "gammal" musik, älskade den här bruden.
Hon var sexton och ascool, jag ville vara precis som henne. Lika frän och frispråkig, det var ju hon som vid typ 18 års ålder gick ut i en av våra större tidningar och berättade att hon hade gått igenom en abort. Ärligheten själv, just så ville jag bli!
Lyckades jag? Tja, lite kanske. Jag räds inte för att säga min åsikt och säger jag det inte i ord så bukar jag visa det rätt så tydligt ändå. Ascool, njä.. Som folk är mest antar jag. Dråplig däremot, det brukar jag kallas men det har nog mest med den där ärligheten att göra, att tala innan man tänker. Ironiskt och sarkastiskt dessutom.. ;)
Robyn var det ja. Ja, hon "försvann" från scenen under en tid, bara små gästspel då och då men nu är hon tillbaka och min kärlek finns kvar.. Vi tillhör samma generation och hennes texter går rätt in i hjärtat på mig. Ibland tror jag att hon har specialstuderat mitt liv under den sista tiden och sen bränt av en platta.. ;) Nja, kanske inte men jag känner igen mig i mycket!

Den här godingen kommer från den senaste plattan!

Still Counting

Har ett par lediga dagar och passar på att njuta och framförallt ta igen mig. Jag har en rygg som inte mår särskilt bra för tillfället.. Det går bra så länge jag jobbar ergonomiskt men så fort det blir golvkrypande (läs stödstrumpepåtagning) så kurkar den ur. Inget nytt direkt, min dåliga rygg är medfödd, en kota som är skev och vind.. ;) Så det passar bra med lite lugn och ro nu!
Idag har jag mest myst runt hemma på förmiddagen, plockat lite och satt igång diskmaskinen. Sen ner på byn och irrat runt i ombyggnadskaoset på ICA, blir nog väldigt fint och bra när det är klart! =) Vidare till Rot och Näset för att hämta upp flickorna, nu har vi landat hemma och slappar framför Lilo & Stitch i väntan på att den store killen ska komma med bussen! Tänk att han går i trean nu och har flyttat upp en trapp i skolan, står inte på förrän han går på högstadiet.. ;)

Ja, det var min dag hittills! =) Lovar att jag ska skriva något dräpande om valet, snart..

Back To Black

Klart att jag ska skriva, ja det är ju självklart faktiskt! ;) Fast problemet är vad jag ska skriva om.. Jag tog en dusch och funderade lite. Jag hade kunnat skriva om valet men det är redan så uttjatat på fejjan så det vill väl ingen läsa om. Jag hade kunnat skriva om de underbaraste tre men det vet ni ju redan att de är underbara på alla sätt och vis! Jag hade kunnat skriva om kärlek men den existerar inte här iaf just nu.. Jag hade kunnat skriva om det bästa jobbet men det kan jag inte.
Såå.. Vad ska jag då skriva om? Äähh! Jag får väl helt enkelt klura en stund till.. ;)

Återkommer alldeles snart mina vänner! =)

Kärleken väntar

Jag väntar.. Jag väntar men har inte bråttom, det kommer att bli min tur. Vet bara inte när, det kan bli i morgon eller om ett år..

Just nu så handlar det mest om mig, ja och änglarna förståss. Jag jobbar mer än någonsin och sitter praktiskt taget ihop med kollegorna men jag klagar inte, jag älskar mina pensionärer och har dom bästa kollegorna! <3

Trots att jag har de bästa kollegorna så finns det nått jag saknar, eller några kanske man ska säga, vännerna, de underbaraste! Jag jobbar så jag hinner inte umgås så mycket med dem som jag hade velat.. Men jag vet att de finns kvar där iaf, det är det som är det fina med att ha sådana vänner som jag har och det är ju faktiskt de äkta vännerna som stannar kvar när alla andra har gått!

Slut på sentimentaldravlet!

Ärums

When the Children Cry

Jag älskar mina barn, vill bara meddela det. Jag älskar dom mer än livet självt och vet inte vad jag skulle ta mig till om det hände dem någonting. I dag eller om 50år..

Eddie ~ Izabelle ~ Olivia

Rötter

44 FRÅGOR DU TROLIGEN ALDRIG FÅTT PÅ SAMMA GÅNG.

1. Det första du tvättar i duschen? - Håret.
2. Gillar du kaffe? - Livets dryck.
3. Hur mår du just NU? - Trött, tror att jag oxå har åkt på sömnsjukan.. ;)
4. Vad är sista bokstaven i namnet på personen du har en crush på? - ..
5. Berätta om din senaste dröm. - Reser, reser alltid i mina drömmar..
6. Skulle du kunna äta din favoritmat en hel månad utan att tröttna på det? - Yes!
7. Vad vill du ha just nu? - Mycket..
8. Har du räknat till 1000 nån gång? - Jo men visst
9. Biter du i din glass eller slickar du bara på den? - Beror på glassen.
10. Använder du smileys? - Överdoserar inte! ;)
11. Har du träffat någon kändis? - Ja, ett par stycken..
12. Gillar du keso? - Japp!
13. Vilken låt hade du sist i huvudet? - The one and only - chesney hawkes.
14. Hur många länder har du besökt? - 4.
15. Är dina föräldrar stränga? - Lagomt.
16. Skulle du kunna hoppa fallskärm? - Absolut.
17. Glittrar någonting i ditt rum just nu? - Njä..
18. Brukar du hyra film? - Sällan.
19. Var kommer du vara på lördag? - Vet int.
20. Var du med och upplevde när World Trade Center föll? - Hemma i soffan ja.
22. Vad åt du till lunch? - Pasta Carbonara.
23. Har du lockigt hår? - Om jag ger fan i att borsta det så.
24. När grät du senast? - Kommer inte riktigt ihåg.. Ett tag sen.
25. Har du gått in i en vägg någon gång? - Garanterat!
26. Favoritårstid? - Hösten.
27. Vem höll du senast i handen? - Underbara, älskade Olivia
28. Sover du med TVn på? - När jag somnar med teven på, ständigt mao!
29. Tycker du att du är gammal? - Ibland
30. Är du mörkrädd? - Joo..
31. Gillar du ditt liv just nu? - Emillmar
32. Har du någon gång valt att ta ett bad istället för att duscha? - Självklart!
33. Har du bra syn? - Nä, hopplöst dålig..
34. Var är dina föräldrar just nu? - Nangijala
35. Vad har du på dig just nu? - Mysbrakkor å tisha
36. Vad var det senaste du köpte? - Mat på ICA
37. Hatar du mer än 3 personer? - Ja
38. Använder du sushipinnar? - Nej.
39. Äger du ett vapen? - Hmm, vad kan kallas för vapen?
40. Gillar du ditt hår? - Jo
42. Gillar du dig själv? - Ja.
43. Vem står dig närmast, mamma eller pappa? - När de levde var jag pappas flicka..
44. Hur ofta använder du MSN? - Inte alls

Undra vart fråga 21&41 tog vägen? ;)

Wind of Change

Nu är det klart, ja sommaren alltså.. På sätt och vis så känns det här som sommarens sista dag. I morgon börjar hösten, skönt!
Den här helgen, musik och motor, årets viktigaste helg har avlöpt utan några större skandaler. Fredagen tillbringades med allra underbaraste Mika, vi körde en förfest i Kunskapsrais och åkte, nej fel ordval, vi gleeed Charger ner på byn, till nästa kalas och därifrån vidare ut på stan.
Där nere mötte vi upp lillebror, ja just de, min lillebror! Ni kanske inte visste om att jag hade en ens. Jo det har jag minsann! Att han egentligen är någon annans lillebror är helt oväsentligt! Cristoffer heter han förresten =)
Sen en vända in på parken och mingla lite, sen den obligatoriska efterfesten. Sent i säng som vanligt men det var det värt!
Lördagen var inte lika kul, men en massa fina bilar och mycket muller.. Göttans! Jag var aldrig in på parken, minglade utanför istället!
Idag har det bara varit lugnt, hämtade hem tjejerna så nu är ordningen återställd!
I morgon är det jobb igen, då det har blivit höst.. ;)

Bad Things

Är bitter och grinig, känns som om hela livet går mig emot just nu.. Vill ha det alla andra har, vara lycklig, kär, rik.
Avundsjuk ja. Men kan inte vara nått annat just nu, jag ställde min känslodörr lite på glänt för en gångs skull och det blev total katastrof. Jag ska mota ut demonerna och stänga igen den där dörren för ett bra tag framöver, återgå till att vara en bad ass bitch som inte litar på någon eller någonting. Bäst så.. Jag mår inte bra som det är nu.
Jag återkommer när jag är lite positivare!

Burning Love

2 år av oändlig sorg och saknad..

Att tiden kan gå så fort, vid den här tiden för två år sen satt vi och messade. Du skulle på fiket och ville att jag skulle följa, jag orkade inte.. Gravid och trött. Det gjorde absolut ingenting skrev du, du förstod. Sista smset var "puss å kram, vi hörs i morgon!" Den morgonen väntar jag fortfarande på..

Du valde en väg, en väg som jag än idag har svårt att förstå varför du valde, fast jag accepterar den. Du hade levt ditt liv och var klar, så är det bara.
Du som var som jag.. Vi. Jag förlorade en del av mitt hjärta ner i storsugnet den morgonen, du tog det med dig och det är helt okej.. Du fick med dig en bit av mig och jag behöll en bit av dig, den svarta och rosa biten. Dom färgerna bär jag med mig så länge jag lever, en kärleksförklaring.

I morgon kommer tonerna av Elvis att följa mig hela dagen.. No more suspicious minds darling!
Du finns med mig för alltid Therese.. <3

Hey good lookin´

Har haft en underbar helg innehållande, jobb, firande av Syster Carro, umgåsning med de bästa och en massa mys med Olivia! =) Syskonen har tillbringat helgen hos famun å faffa, B är i Norway..
Veckan bjuder på både jobb och slappande, inte långt kvar innan man går på schema nu.. Så man får passa på att ta det lugnt nu! ;)
Nästa helg är det sommar-party på parken i dagarna två, jag kommer bara att åka ner den ena. Benny och familjen är bjudna på kusin Dags studentskiva på fredagen och då tar jag barnen så B slipper "gå tidigt"! =) Så på lördagen blir de! Storslaget med kan jag tänka mig.. ;P
Nä, nu ska jag knuffa omkull Iza som har kommit hem från Bekklunds, Eddie ville vara kvar en natt till!

Kyss

Nydeligt!

Men ååh.. Va dålig jag är på att uppdatera! =/

Faktum är att jag inte har tid, jag har för mycket annat att göra. Framförallt så tar livet för mycket tid! För nu lever jag livet enligt "I don´t want to miss a thing".. Alldeles, alldeles underbart är det! =)
Nu har sommaren kommit och glädjen med den, det är så mycket som ska göras och upplevas. Hoppas verkligen tiden kommer att räcka till! Jag ska jobba hela sommaren, med bästa kollegorna på hemtjänsten, blir nog helt perfekt kan jag tro. =)
Jag har egentligen ingenting speciellt att berätta mer än att jag är på topp! Liksom lite "jeg er på topp, jeg er på botn. din skyld att det er sånn. barometre står på storm, mmmm.. jeg er i kjempeform" =D

So Tired

Ligger på soffan och är så trött... Har sovit jättedåligt de senaste nätterna, jag känner av den där förbannade fullmånen. Men den har väl passerat snart kan jag tro!
Har jobbat måndag och tisdag, ledig idag och jobbar i morgon. Härligt att få komma ut och träffa "mina" gamlingar! =) Ja, kollegorna med naturligtvis! =)

Nu ska jag rusta runt i kylen på jakt efter lite mat! Ärums! =)

Ännu doftar kärlek

Fy bubblan hur bra jag mår nu när jag har resonerat med mig själv och kommit fram till en plan! Ja, plan och plan.. Planen består pretty much av att jag inte ska planera och "tänka" så mycket! =) Att rensa upp och slänga var nog bland det bästa jag har gjort. Den här situationen är helt ny för mig, jag har inte bott själv på väääldigt många år och har haft barn runt mig i snart 9 år. Man blir rätt så bunden.. Fast nu vet jag ju hur jag ska göra, leva livet och spendera tid och engagemang med de jag älskar mest! Men nu gäller det att inte falla in i gamla spår och förstöra allt det här bra, kämpa kämpa Teres! =)

Men er jag älskar, ni vet så väl vilka ni är.. Det här är till er.

"No I get by with a little help from my friends,
I get high with a little help from my friends,
Going to try with a little help from my friends."

<3

Keep On Walking

De där orosmolnen i horisonten håller på att skingras, nu vet jag vad jag vill och det känns bra. Jag har släppt ganska mycket onödig packning ur den där ryggsäcken och kan börja bära på de viktiga sakerna istället! Ingen mår bra av att släpa runt på en massa onödigt skit, skit som man egentligen skulle ha gjort sig av med för länge sen men av nån märklig anledning ändå behåller, av lathet kanske? Ibland får man en knuff i rätt riktning och gör det rätta, som nu och fy fan hur gött det känns!
Nu börjar det nya, skygglapparna vinklas bakåt och jag döljer det gamla jävliga och öppnar upp framåt och åt sidorna för det nya outforskade! Livet är för kort för att låta sig tryckas ner.. Jag trodde att jag hade lärt mig just den här läxan för typ tio år sen men ändå lyckas jag göra om precis samma idiotgrej igen. Men nu är det slut på det!
Livet är en lek men ingen jävel ska tro att de kan komma och leka med mig. Mitt liv lever jag själv och bestämmer när, hur och var! Så det så! =)

I Wonder

En liten sak till.. Ni är inte så många som läser dagligen, trettiotalet ungefär men vad vill ni att jag ska skriva om egentligen? Jag kan känna att jag ehh.. är lite hattig.. om ni förstår vad jag menar? Ska det vara dagsrapporter eller nått annat? Ja, lägg en synpunkt tack!! =)

Here I Am

Idag låt jag spåkulan på fejjan sia om framtiden. Skitfjantigt, jag vet.. Man svaret fick mig att börja fundera lite..
"Handlingar säger mer än ord så om du vill veta om kärleken är besvarad är det klokt att studera detta istället för att fråga. Det är inte alltid så lätt att förklara med ord vad man känner."
Ja.. Det låter ju väldigt vackert och så men. Jag är ganska okvinnlig emellanåt och fattar nog tyvärr inte sånna vinkar, den som är kär i mig får nog vackert berätta det för mig eller får stå ut med att jag frågar. Fast fråga kommer jag inte göra heller, alldeles för rädd att göra bort mig! Har alltid samma brännande ångest "dan efter" att något jag sagt eller gjort har misstolkats. Alkolås på mobil, JA TACK!
Nä, min "mr right" gör nog bäst i att gå fram till mig och berätta sina känslor för mig, för annars kommer nog inte mycket att hända! Fast jag har ju mycket svårt att tro att någon har sådana känslor för mig.. Och vill jag verkligen det? Nån att kramas med när kvällen kommer kanske.. ;)

BAO

Låten nedan är en av Benny Anderssons mästerverk.
När Tommy Körberg sjunger så riktigt förmedlar han känslan av misslyckande, de där älskande som skulle leva ihop för evigt men där vardagen blev deras fall..
Han vill men hon har sagt stopp. Han är sårad och hon har rest sig. Han stannar, hon går. Det går inte längre, kärleken är slut..

Ett fullbordat faktum.

Fait Accomplit

Fait Accomplit
Allting är sagt
Jag måste ge mig för en stenhård övermakt
Jag ville tro, på vår kärlek ändå
Du står i vår hall, och blicken är kall
Och nu vill du gå

Böcker och sånt, hämtar du sen
Men jag tror aldrig, du vill komma hem igen
Vi hade ett liv, lät det glida förbi
Vad lättjan förstör, nu står vi inför
Ett Fait Accomplit

Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Nu är du fri
Det är Fait Accomplit

Skulle vi hört, skulle vi känt
Att något särskilt, något konstigt hade hänt
Tecken i skyn, nej, dom såg inte vi
Allt dumt som man gör, nu står vi inför
Ett Fait Accomplit

Min kärleksgudinna, och bästa vän
Ekot av klackar i trappan dör ut, och en dörr slår igen
En saga är all, ett ömkansvärt fall
Vårt haveri
Fait Accomplit

Och slagen i spillror, ligger min värld
Hopplöst för alltid försvunnen, förbrunnen, av lågor förtärd
Ur askan går du, pånyttfödd, och nu
Flyger du ut, fågel Fenix till slut
Nu är du fri

Det är Fait Accomplit

Mr Arbiv on tour

En sak till.. Kollade igenom bilderna på datorn och ville bara berätta hur avis jag är.. Syrrans Adam har varit på plats och fotograferat. Jag vill OXÅ!!!

Dag efter dag

Den där satans magsjukan har gjort att jag har missat två dagar, två dagar som det var tänkt att jag skulle påsklovsmysa med tjejerna! Ja, Eddiemannen har påsklov hemma hos famun och faffa helt enligt hans eget önskemål! =)
Men vi tjejer skulle ju myyysa, ut och leta på en bra slogbod att grilla korv i och ner i lekparken på bynn.. Äsch, det får bli en eller gang! I morgon ska jag jobba, för nu har magsjukan letat sig vidare till Hemtjänsten. Småhåller tummarna för att det blir lugnt på jobbfronten i helgen, jag ska till Bennybula på lördag för en spelkväll och hade gärna tagit ett glas vitt eller två! Bästaste Sofie har jag lurat upp för att få lite brudsällskap bland vad jag kan tippa på, bara pojkar.. ;)
Idag har vi varit ner på "stan" för lite proviantering och sen har Jennie varit upp på en kaffekopp! Livan som sov vaknade till liv innan hon for och gissa om det var nån som blev glad över att se sin gudmor!! =) Dom är för mysiga de där två.. Mina älsklingar! <3



Avslutningsvis vill jag bara berätta att man kan tro att Åsbynn är en riktig storstad.. Trafiken kvällstid tyder på det iaf.. ;P

I dreamed a dream..

Jag har legat på soffan och sovit till och från under hela dagen idag, det var under en av de här små pauserna jag drömde..

Vi bodde på ett ställe inte alltför olikt Bullerbyn, där var alla. Alla som är mitt hjärta när.. Gamla som unga, flickvänner och pojkvänner, hästar, hundar och även de som inte är med oss längre.
Där bodde vi, bara ett stenkast från varandra. Vad tyder det på? Varför drömmer jag så? Förmodligen för att jag saknar, saknar närheten. Vill så innerligt ha de jag älskar runt mig, känner mig halv utan dem. Med varje förlust har en liten del av mitt hjärta brustit och jag saknar dem mer än något annat, deras närhet..
Vill somna här på soffan och fortsätta drömma, jag var så lycklig!

Spyklen

Ligger i soffan och väntar ut magsjukan, återkommer..

Här kommer alla känslorna...

Jag har varit på väg att skriva i flera dagar men tappar spåret redan efter en mening.. Suddar och börjar om, kommer liksom inte längre. Jag vet inte vad jag ska skriva om, det är så mycket.. Om alla känslorna som bubblar upp, alla dessa känslor som jag inte riktigt vet vad de är och vad de betyder..
Jag känner både ilska, glädje, sorg, kärlek, avsky och åtrå på samma gång och det känns vrickat! Kan inte sortera upp dem och lägga dem i fack, de bara blandas till en enda stor sörja..
Hur lastar man av en stor säck med sörja? Jag vill ju så gärna behålla alla bra känslorna, bara lämpa av de dåliga.
En sak vet jag då, jag har en massa frågor som söker svar, när svaren ligger framme så kan jag säkert sortera ut en del negativt iaf. En del av de här frågorna måste jag ställa mig själv och det är fan inte det lättaste! När man har levt i ett samboförhållande i 10år så ställer man nog inte så många frågor till sig själv längre, man låter bara saker och ting rulla på.. Nu är det slut på dom tiderna, så det är till att bita i det sura äpplet och börja lära känna sig själv igen!
Alla de andra frågorna.. Ja, jag får nog hitta rätt människor att fråga helt enkelt. Ett par underbara flickor har jag ju redan som orakel.
Ska nog få fason på livet, det här underbara, förvirrade, oförutsägbara livet!

Kyss

Me and Blank Lauders

"In Vino Veridas"
På gott och ont antar jag.. Aja, inte läge att ångra något men kanske lära sig att tänka innan man talar. Det har jag tydligen fruktansvärt svårt för!

Helgen var.. ja.. speciell! Underbar och fruktansvärd på samma gång, fast nog mest underbar! Å det tack vare alla underbara stjärnor i min närhet.. Ni bor i mitt hjärta!

Fullt upp

Jobbar och jobbar..
Ja, inte för att jag klagar. Jag gillar det.. ;) Än så länge iaf!
Men det betyder att jag inte har så mycket tid för annat, kraschar i soffan när jag har kommit hem och utfodrat de underbara demonerna. Ligger mest och slösurfar på Kråjser och YouTube..

I morgon far älsklingarna till Benny och jag ska klara mig en hel vecka alldeles själv! =O Hur ska det gå?? Jag kommer sakna ihjäl mig, så nästa vecka är det fritt fram att dra ut mig på roliga saker! ;)

Nä, nu ska jag faktiskt förflytta mig till sängen tror jag.. PussNatt! <3

Wicked Game

What a wicked game to play, to make me feel this way.
What a wicked thing to do, to let me dream of you.
What a wicked thing to say, you never felt this way.

Mot en ny horisont..

En liten städning här i bloggen kanske kan locka fram min skrivlust.. ;)

Ja, det har ju hänt så otroligt mycket sen jag skrev här sist! Det är väl framförallt två saker, den största är att Iza har fått diabetes.
På nyårsaftonens eftermiddag hade både jag och Benny tröttnat på det eviga kissandet och drickandet, jag hade väl redan mina misstankar iom att både syster och systerson har det.. Tog ner henne på jobbet och tog ett blodsocker, mycket riktigt.. Flickan hade 22,6 mmol/l! =O Då är det inga tvivel längre.. Jag och Iza for till Falun på en gång, och där blev vi kvar i nästan två veckor.. Hon stabiliserade sig fort men drabbades av ett rejält bakslag då hon fick en riktigt ful infektion i bägge armvecken efter PVK´n.. Men Iza är en tuff tjej på alla sätt och vis, hon klarade upp det och började ta både blodsocker och sprutor själv direkt vi kom hem från lasarettet! =)
Hon började skolan veckan efter och jag följde henne varje dag tills fröknarna hade fått sin utbildning. Nu fixar de alldeles utmärkt själva! =)

Det andra är att jag och Benny har separerat.. Ingenting hjärtslitande, ett gemensamt beslut som känns väldigt rätt! Vi är de bästa vänner och är glada och lyckliga på varsitt håll! =)
Jag bor kvar i mitt älskade Åsbynn, i en stor trea ungefär 200 meter från Benny, barnen kan inte ha det bättre, de kan gå själva mellan bäst de vill och det vill de! ;)

Ja, mycket händer och mycket kommer att hända.. Jag ska försöka ge er lite glimtar då och då! ;)

Mörker..

Ja, tänk att det ska vara sorg som får min skrivkramp att släppa.. Återigen har vi drabbats av en oerhörd stor förlust. Allas våran älskade Owe är inte med oss mer. Beskedet i går morse slog ner som en atombomb och lämnade mig tröstlös i många timmar.

Owe.. En underbar människa på alla vis, en som precis som jag har gått igenom den ena förlusten efter den andra..
Ett utav de starkaste minnesbilderna jag får av honom just nu är när vi på allhelgona 2008 sitter bredvid varandra i Älvdalens kyrka, han för att hämta minnesljuset efter mor sin och jag efter far..
När vi sitter där kan jag inte sluta tänka på hur unga vi är, alldeles för unga för att sitta där som föräldralösa och vänta på ett ljus.. Jag såg mig omkring och tittade på de andra "barnen" som väntade på ljusen efter sin mor eller far, de var pensionärer. Där satt vi, inte 30 fyllda än men med så mycket i bagaget redan och framförallt han som förutom mamma och pappa, även mist sin bror oerhört tragiskt i en skoterolycka... Men som vi bryskt brukade "plocka" upp varandra, det som inte dödar det härdar! Vi gick ut i den mörka novemberkvällen med våra ljus och konstaterade att nu skulle det då tamefan ta många år innan vi satt där igen...

Livet snurrade på och hos Owe var man alltid välkommen, när som och hur som! Öppen dörr och öppen famn, en riktig trygghet..
Den tryggheten försvann i lördagskväll, på en mörk skogsväg.. Nu är det bara tomt och kallt. Jag försöker förstå men vet inte om jag vill, jag vill bara att våren ska komma till Brunnsberg och vedtunnan ska eldas på..

Mina tankar går till Marie i denna svåra stund