Här kommer alla känslorna...

Jag har varit på väg att skriva i flera dagar men tappar spåret redan efter en mening.. Suddar och börjar om, kommer liksom inte längre. Jag vet inte vad jag ska skriva om, det är så mycket.. Om alla känslorna som bubblar upp, alla dessa känslor som jag inte riktigt vet vad de är och vad de betyder..
Jag känner både ilska, glädje, sorg, kärlek, avsky och åtrå på samma gång och det känns vrickat! Kan inte sortera upp dem och lägga dem i fack, de bara blandas till en enda stor sörja..
Hur lastar man av en stor säck med sörja? Jag vill ju så gärna behålla alla bra känslorna, bara lämpa av de dåliga.
En sak vet jag då, jag har en massa frågor som söker svar, när svaren ligger framme så kan jag säkert sortera ut en del negativt iaf. En del av de här frågorna måste jag ställa mig själv och det är fan inte det lättaste! När man har levt i ett samboförhållande i 10år så ställer man nog inte så många frågor till sig själv längre, man låter bara saker och ting rulla på.. Nu är det slut på dom tiderna, så det är till att bita i det sura äpplet och börja lära känna sig själv igen!
Alla de andra frågorna.. Ja, jag får nog hitta rätt människor att fråga helt enkelt. Ett par underbara flickor har jag ju redan som orakel.
Ska nog få fason på livet, det här underbara, förvirrade, oförutsägbara livet!

Kyss